Lite pretto igen

Tomt hus, så när som på Simon och mig. Vi har just promenerat i skogen och nu ligger han där mina fötter hade varit, om jag inte dragit upp dem under mig.

Ska fixa middag snart, men var tvungen att sätta mig här i nätet ett slag. Söker inspiration. Ska påbörja några målningar, men har inte riktigt någon bild i huvudet. Brukar slå mig ner och titta på fotografier då.

Titta här:
Joel Meyerowitz
Michal Giedrogć
Olga Gouveia

Jag har en stor duk på 100x70 som jag tänker mig ett porträtt av minst två personer på.
En mindre duk på 60x50 som jag ska måla till mormor. Där blir det nog till att måla med kniv faktiskt.

Tyvärr.

Jag satt uppe i natt och ritade fjärilar. Bildkvaliteten på filmen är inte så bra, men jag betraktar den hur som helst som en skiss.

Det var lättare att koncentrera sig på en liten del först. En hand. Resultatet blev en väldigt kort liten film på sju rutor.

Sedan jag kom hem hit, har jag insett vikten av att ha ett piano. Jag har faktiskt sett ut ett. Det är ett digitalpiano, ett akustiskt är för tungt och för stort, men det är bra ljud, inte alltför fult och ganska billigt. Problemet är att jag inte vet hur jag ska möblera min skokartong för att få plats med det.

Ni ser henne här ovanför. Mitt mål är att få henne att röra sig.

Jaha, säger ni och skjuter ögonbrynen i pannan. En aning bekymrat.
Tänker "Nu har hon gått vilse i bilderboken".

Men nej, det jag snackar om är animation. Och jag erkänner att jag som nybörjare på området tagit mig en smula vatten över huvudet. Man borde kanske börja med en rullande boll eller något sånt, men ni känner ju mig...

(Ja, jag ska ta några steg tillbaka. Börja småskaligare.)

Jag har varit trött hela dagen, men påbörjat ett projekt lite smått. Ska försöka komma upp lite tidigare imorgon, så kanske jag hinner komma så pass långt att jag kan visa något av det här. Och lägga i några tvättmaskiner, innan jag ska in till stan och fika med Elin och Sofi.

Början av sommaren är alltid så här. Jag vaknar av att regnet smattrar mot rutan, vänder mig om och låter ögonlocken blunda lite till. Jag somnar alltid om och sover tills jag vaknar av att täcket är för varmt - alltid för länge.

Juni kan vara en ganska trögflytande månad. Känslan påminner om hur jag (och många andra) upplevde söndagarna i högstadiet, men utan den ångest som brukade ingå. I gymnasiet skrev jag att det var märkligt hur de dagarna (söndagarna) kunde vara så ruttna, trots att de låg i vakuumförpackning. Att gå så långt som att säga att det är ruttet, det kan jag inte göra längre, men vakuumet är kvar. Jag måste sticka hål.

Den bidragande orsaken är sysslolöshet. Givetvis. Att gå från terminens sista, hektiska dagar till ett helt blankt schema kan låta väldigt skönt, men man njuter bara i en eftermiddag. Sedan blir man en mental vägglus.

Presentationen gick alldeles utmärkt och det känns fantastiskt bra att avsluta terminen på det här sättet. Jag har nu också skrivit klart 3,25 sidor psykologi och känner mig rätt nöjd med det också. Imorgon ska jag göra min workbook helt färdig, lämna in den och cykla iväg, på en av skolans cyklar, till systemet i Nybro centrum och köpa öl till grillfesten på kvällen.

Jag är så väldigt belåten nu, så det är bäst att jag går och lägger mig innan det stiger mig åt huvudet.