Lite pretto igen

Idag tecknade vi porträtt på krokilektionen. Det var hemskt frustrerande att göra 1- och 2-minutrare för mig som är så trög, men jag förstår att det är det jag särskilt måste öva på. Då kan jag liksom inte sitta och halvsova och dra några snigelstreck åt gången. Det ska gå undan. Fick två 10-minutrare på slutet och fick teckna av mig några någorlunda kompletta porträtt.

Jag vill egentligen rita jämt, men nu på sistone (läs: de senaste tio åren) har jag haft alldeles för höga krav på teckningarna, så jag drar mig för att göra det. Det är fruktansvärt egentligen. Jag måste utmana mig själv mer. Göra några teckningar om dagen, om de så blir dåliga. Det gör inget!

Borde ju skärpa mig och ta till stråken igen också... men det låter ju så illa nu när jag inte spelat på ett långt tag.

Det kanske ser illa ut att mina meningar till stor del baseras på orden "borde" och måste", men för mig är det ett tecken på mental hälsa och glädje - värre är det väl om man inte vill någonvart.

Jag vill just nu:
- Teckna lite varje dag.
- Måla något varje vecka.
- Lära mig manövrera cellon igen.