Lite pretto igen

Sov länge. Lite för länge kanske, för jag var seg hela förmiddagen och gjorde knappt något. Illa! Åt klementiner och knepade lite med ränderna i julkorten. När det började bli mörkt gick jag till tryckeriet, men de hade inte tid förrän kanske i slutet av nästa vecka. Jag vågar inte vänta tills dess, för utskriften kanske inte blir bra och då har jag ingen tid på mig att göra något åt det... och så. Jag får testa att skriva ut här hemma eller på skolan.

Nu försöker jag komma på något ämne att jobba runt i formprojeket. Projektbeskrivningen ska lämnas in imorgon bitti och jag kan inte samla tankarna. Det är som vanligt: jag har någon vag aning av vad jag vill göra, men ååå vad vag den är!

Jag ska försöka samla mina tankar här. Intressant för er att följa min värkande tankebana, kanske. Om inte, så är det det för mitt framtida jag. Det här har verkligen blivit som min dagbok. Fast utan några smaskiga detaljer om kärleksliv och intriger, förstås.

Ååå ångest! Jag vill gå och sova, men jag måste komma på en idé! Och skriva den där jävla beskrivningen. (Mina klasskompisar säger att jag aldrig svär, och det kanske är sant att jag dragit ner en del, men jag blir ändå förvånad.)

Skulle kunna jobba runt kläders form. Siluetten. Lite klädhistoria på ett hörn. Det har jag ju gjort förr (gjorde ett arbete i trean på gymnasiet, ursprungligen på svenska i ämnet historia, som jag sedan översatte och använde både på engelska och franska - effektivt!). Finns många extrema och intressanta former inom det ämnet. Men min egen produktion, vad ska det vara? Skapa en modesiluett i tiden...? Vad vill man uttrycka nu?

Det är väl egentligen min enda konkreta idé. Jag kanske bara är trött på att tänka, men jag skulle gärna jobba med det. Men hur avgränsar man det? Det har ju alla förutsättningar att bli ett gigantiskt projekt! Ska jag rikta in mig på någon särskild detalj? Kjolar, huvudbonader, ärmar, kragar? Och vad ska jag ha för frågeställning egentligen? Önskar att det fanns en brainstormingsjour man kunde ringa när man är trött och initiativlös, vad bra det skulle vara.

Okej: frågeställning. Vad uttrycker klädernas form? Historiskt sett, status. "Hej, jag har råd med femtio meter brokad" Nu snackar vi kvinnokläder, alltså. Det manliga modets former är inte särskilt varierade tycker jag. Eller... tja. Trikåer och ballongbyxor på medeltiden och fram till sexton-sjuttonhundratalen var väl uttrycksfulla på sitt sätt, men jag har nog mer att hämta på klänningsfronten. Vad uttrycker kläderna mer? Kontroll. Kontroll över kroppen och kontroll över kvinnan, ju. Krinolinen var ju bokstavligen en bur. Och på sätt och vis har ju kroppskontroll också med status att göra. Hög status. Men... nu är jag ute på djupt vatten, långt från ämnet. Eller, är det just det? Kläder utan hänsyn till kroppen är ju verkligen FORM och mycket lite funktion - och det är ju så jag ska jobba i det här projektet, med fokus på formen, utan att tänka på funktionen.

Tänk, tänk, tänk!

Hur skapar man en form som motarbetar kroppen? Som blir besvärlig? Vad ska en sådan form uttrycka? Den ska uppfattas obekväm, hård, ogästvänlig, kall eller överdrivet varm. Den ska vända sig mot kroppen, angripa sitt innehåll. Kan den samtidigt uttrycka positiva saker, sådant som är önskvärt, som glamour, medvetenhet - status?

Ovanstående klistrade jag in direkt under rubriken frågeställning. Hah! Sedan skrev jag och bluddrade på, skickade iväg den. Så nu är jag klar. Ska försöka få ut lite tandkräm ur den stackars tomma tuben och sedan sussa sött. God natt!